hem | institutet | publikationer | forskning | seminarier | länkar



Stadshistorisk dag och årligt möte 6 maj 2010

Tema: Vad är en kommun?


Spelbomskan, Aula Magna, Stockholms universitet, kl. 13.00–16.30

Program:

13.00 Mötets öppnande
Rapport av Lars Nilsson om Stads- och kommunhistoriska institutets verksamhet under 2009
13.20 Lars Nilsson, Varför har vi haft så många olika kommuntyper i Sverige
13.50 Erik Wångmar, Kommuner i europeiskt perspektiv
14.30 Kaffe, te
14.50 Rolf Hugosson, Umeå och kommunreformerna 1950–2000
15.30 Mats Hayen, Landskommuner i bild
16.15 Avslutning

 

Anmälan: se nedan

Ladda hem:
Programet som folder(pdf)
Stadshistoriska institutets verksamhetsberättelse för år 2009 (pdf)

Vad är en kommun?
Årets första möte med Stadshistoriska samfundet behandlar frågan: vad är en kommun? Ett första svar kan var, att kommun är en enhet för lokalt självsyre och egenförvaltning. Hur en sådan enhet skall se ut är dock inte på förhand givet, utan kan variera högst avsevärt. Kommuner kan till exempel vara få till antalet och stora till yta och folkmängd, eller många till antalet och små till yta och folkmängd. Vad är då lokalt självstyre? Det finns inget enkelt och givet svar på den frågan heller. Uppfattningen om vad osm bör ingå i lokalt självsyre varierar över tid liksom mellan länder. Något förenklat kan man säga, att ju färre nivåer det finns i ett modernt samhälle mellan staten och lokalsamhället, desto större potential finns det för lokalt självbestämmande. Dessutom tenderar kommunerna under sådana förhållanden att bli relativt få och stora. Länder med många mellannivåer kan i stället ha relativt små och få kommuner med mer begränsade möjligheter till eget styre.

Sverige fick sina första kommuner genom kommunalförordningarna från 1862. Då fanns det inte bara en typ av kommun utan tre: städer, köpingar och landskommuner. Därtill kom sekundärkommunerna, landstingen. Efter en serie av kommunreformer har vi i Sverige så småningom nått fram till dagens enhetskommun. Lars Nilsson inleder med en överblick över hur den kommunala indelningen i Sverige skiftat sedan 1860-talet och fram till i dag. Varför behövde vi så många olika slags kommuner på 1800-talet men klarar oss med en typ idag?

Erik Wångmar, docent vid Linnéuniversitetet i Växjö, ger ett europeiskt perspektiv på kommunbegreppet med visst fokus på frågan hur och varför folkmängden och storleken varierar så kraftigt mellan kommuner i olika länder. Frankrike, till exempel, har kommuner som helt saknar invånare, men de har likväl en borgmästare. De nordiska länderna däremot har stora kommuner. Hur har det blivit så?

Rolf Hugosson är statsvetare vid Umeå universitet och har nyligen avslutat ett projekt om Umeås utveckling under 1900-talets senare hälft. Hans bidrag ger ett mer lokalt inriktat perspektiv på kommunbegreppet och hur kommunala indelningsförändringar påverkar den stadshistoriska forskningen. De kommunala indelningsändringarna har berört nästan alla kommuner och på flera sätt ändrat det kommunala livet och uppfattningen om vad som är en kommun.

Dagen avslutas med att Mats Hayen vid Stockholms stadsarkiv presenterar det digitala verket ”Kommunerna 1955”, som är ett bildarkiv över främst svenska landskommuner, men också en del köpingar och municipalsamhällen, strax efter den stora kommunreformen 1952. Materialet har digitaliserats genom Stads- och kommunhistoriska institutets försorg och kommer att hållas tillgängligt över institutets webbsida.

 

Varmt välkomna hälsar

Lars Nilsson
Professor och föreståndare för Stads- och kommunhistoriska institutet

Seminariet är kostnadsfritt.

 

Anmälan senast 3 maj:

E-post: nils.fabiansson@historia.su.se
Fax: 08-16 75 48
Post: Stads- och kommunhistoriska institutet, Historiska institutionen, Stockholms universitet.
Ange: namn, adress, telefon, e-post samt gärna institutionstillhörighet (motsv.)

 

 




Stads- och kommunhistoriska institutet | Föreståndare: Heiko Droste | Sidan uppdaterad: 14 April, 2011